Det är nu årskrönikors tid och för oss har det varit ett spännande år på många sätt.
Förra Ã¥ret började med en osäkerhet pÃ¥ vad Gud ville med vÃ¥ra liv (min familj) och vart vi skulle ta vägen. Precis innan en sportlovsresa till Sälen fÃ¥r jag ett samtal frÃ¥n Wesleykyrkan: – Är du intresserad av att vara pastor här?
Ja, vad säger man på en sådan fråga. Vi funderade, pratade, bad och Gud visade vägen. En vecka efter att jag hade provpredikat ringde Mats från församlingen och sa att de ville anställa mig som pastor. Det var spännande dagar!
Sommaren var det fotbolls-VM med vuvuzelor, guld till Spanien och fler besök i Wesleykyrkan för vår del. Den 5 september var den första gudstjänsten för mig som pastor. Sara Ekdahl sjöng och jag predikade om den första kyrkan som var fylld av människor som älskade Jesus. Det var en härlig start.
Några veckor senare var vi på en lägergård i Nybostrand med församlingen. Vi samtalade om framtiden och en kväll bad Bengt Jacobsson oss att skriva ner våra drömmar. Det var en mäktig stund när vi tillsammans bad för våra lappar.
Tidningen Galore Weekend i Limhamn undrade vad som varit höjdpunkterna i kyrkan under min tid här. Mitt svar var gudstjänsten den första advent och konserten med Limhamns Gospel. De var fantastiska stunder. Men nu när jag tänker efter så är nog höjdpunkterna alla de tillfällen jag fått möta människor i kyrkan som gett en så mycket energi och framtidstro. Vad hade vi gjort utan varandra?
Så mina höjdpunkter är många och samtidigt tror jag att det bästa ligger framför oss.
2011 – here we come!
Vid tolvtiden på julafton var Wesleykyrkan fylld av människor som önskade varandra en god jul! Vi fick vid trappan lyssna på ett brassband som spelade och inne i kyrkan var det sång, musik och tal om julen. Kallt ute men varmt inne i kyrkan och i hjärtat!
Annandagen var det gudstjänst 11.00. Hans Antolin välkomnade och berättade om sitt varma möte med Wesleykyrkan. Oerhört glad över att höra hur människor fÃ¥r finna Gud och hans kyrka. I gudstjänsten har vi en punkt som vi kallar “dela med dig”. Och i söndags var det flera som gick upp till micken och berättade om vad olika texter och sÃ¥nger har betytt för dem. Dessa enkla smÃ¥ tal berör.
Jag predikade utifrÃ¥n Lukas evangeliet kapitel 2 och vers 22-40. Det handlar om hur Simeon och Hanna fÃ¥r träffa Jesus. Om Simeon berättas det om att han var gudfruktig. Men vad menas med det? Ska man vara rädd för Gud? och vad betyder att “Herrens fruktan är vishetens begynnelse?” Jag tror inte att Simeon först och främst var rädd för Gud, det var ingen känsla att vara gudfruktig utan mycket mer… Det var ett sätt att leva. Predikan kan man lyssna pÃ¥ via hemsidan.
Nu är det mellandagsvecka! Tid för återhämtning.
Julafton brukar vara en höjdpunkt i Wesleykyrkan.
Kyrkan fylls av människor som vill önska varandra en god jul!
Programmet ser ut så här:
11:30 Blåsorkester blåser in julen utanför vid trappan
12.00 Julbön i kyrkan med julpsalmer, solosång, julevangeliet och ett tal om julen.
Välkomna!
Imorse fylldes Wesleykyrkan med barn från skolan på Ön, vilken härlig stämning!
När jag fick möjlighet att tala om superhjältar vaknade alla smÃ¥ “superkillar”. Vem skulle inte vilja vara som StÃ¥lmannen eller Spindelmannen? Och tänk om den förste superhjälten var en liten pojke som föddes i ett stall? Tänk om den förste superhjälten var Gud? Vilka krafter han mÃ¥ste ha haft!
Efter skolavslutningen var jag och hälsade på Hasse i församlingen och pratade om söndagens gudstjänst, det ska bli spännande! Det blir sång, musik, några roliga tankar men framförallt Gud som vill möta oss och ge oss av sin värme. För vem önskar sig inte värme i dessa dagar?
